QK
Jag asgarvade åt detta på jobbet... liksom nu när jag kollade va det ju faktiskt inte SÅ kul.
Good shit
Senast jag fick lön märkte jag en oförväntad lönehöjning! utan att de sagt ngt liksom. :)
perfekt?
Ingen lever ett perfekt liv. Alla har svagheter och styrkor.
Igår hade jag en dålig dag, jag var väldigt ledsen och nere, varför vet jag inte riktigt.
Ingenting är perfekt, men att känna endast för några sekunder att det faktiskt känns så just då är guld värt.
Igår hade jag en dålig dag, jag var väldigt ledsen och nere, varför vet jag inte riktigt.
Ingenting är perfekt, men att känna endast för några sekunder att det faktiskt känns så just då är guld värt.
Hoping for the best, but expecting the worst
Om cirka en månad kommer det att ske... Kanske ett svårt, kanske ett "lätt" val.
Jag ska bestämma om min bästa ska få leva eller dö, jag måste göra det som är bäst för honom. Jag får inte bli självisk. Det kommer bli hemsk. Kanske förlorar jag det som jag innan fått min livskraft ifrån.
Jag har redan börjat vänja mig vid tanken, men det kommer bli svårt, riktigt svårt.
Jag ska bestämma om min bästa ska få leva eller dö, jag måste göra det som är bäst för honom. Jag får inte bli självisk. Det kommer bli hemsk. Kanske förlorar jag det som jag innan fått min livskraft ifrån.
Jag har redan börjat vänja mig vid tanken, men det kommer bli svårt, riktigt svårt.
Bitter? nejnej...
Bara det att man kommer ut på morgonen och ser hur ett strålande väder börjar växa fram... Sover 2 timmar till och kommer ut igen för att se syster ligga och steka. Många kan nog undra vad problemet är. Jo jag får inte sola pga att jag äter antibiotika, kan det bli bättre??
Blir bara så ledsen... till råga på allt väntar också lönehelgen och jag hade planerat utgång, men icke.. jag får ju faktiskt inte dricka heller.
Men... med allt ont kommer något gott, så det är bara att invänta det goda och försöka att inte vara allt för bitter :)
Blir bara så ledsen... till råga på allt väntar också lönehelgen och jag hade planerat utgång, men icke.. jag får ju faktiskt inte dricka heller.
Men... med allt ont kommer något gott, så det är bara att invänta det goda och försöka att inte vara allt för bitter :)
Oönskade, osköna saker
Det är något jag fullkomligt hatar. Why me?
Men visst, det är väl sådant här man får ta i ett liv som detta.
Undrar dock i vissa fall varför allt alltid måste vara så komplicerat...
Kanske är det den del av livet som ger det lilla extra? Eller också inte?
Men visst, det är väl sådant här man får ta i ett liv som detta.
Undrar dock i vissa fall varför allt alltid måste vara så komplicerat...
Kanske är det den del av livet som ger det lilla extra? Eller också inte?
Not that good
För tillfället har jag nästan inga läsare.. Jag har precis bytt blogg för att min gamla blev för ointressant på något sätt, visst är det ju jag som påverkar hur allt skrivs, men det kändes inte som att jag ville fortsätta med samma.
Idag kanske blir den första dagen för en vän att veta..
Man ska aldrig säga aldrig
Jag saknar en underbar varelse som för inte för allt för länge sen var min vardag.
Vi kämpar på och även om han är nära, men ändå så långt bort känns det som att han aldrig kommer blir bra, men så får jag faktiskt inte säga.
Allt kan hända och man ska aldrig säga aldrig...
Tindra
En liten flicka på 4 år fick mig på bättre humör idag. Hon kom med sina fina bruna ögon och söt som få!
På riktigt har jag aldig sett så fina ögon på en så liten tjej.
Efter ett tag kom det fram att hennes namn är Tindra, så passande på den underbara lilla!
På riktigt har jag aldig sett så fina ögon på en så liten tjej.
Efter ett tag kom det fram att hennes namn är Tindra, så passande på den underbara lilla!
En uppenbarelse
Igår började jag, utan att veta varför tänka på när min farfar dog. 1999 var det om jag inte minns fel.
Vi åkte till något hus vid kyrkogården ungefär en vecka innan begravningen och de av oss som ville fick gå in i ett rum och säga hej då till farfar som låg död där inne.
Jag minns vänterummet och rummet där han låg som om det var igår. Jag minns hur blek han var och att farmor gav honom en puss på kinden. Jag vågade aldrig röra honom.
I ca. ett år efter det kunde jag knappt gå på toa i vårat badrum, jag smög varje gång fram till badkaret för att kolla om farfar låg där.. det var något jag hade fått för mig och jag var rädd. Nu kan jag inte förstå varför, men som barn hade man så konstiga ideér för sig, möjligheten/risken att han hade legat där fanns ju inte.
Vi åkte till något hus vid kyrkogården ungefär en vecka innan begravningen och de av oss som ville fick gå in i ett rum och säga hej då till farfar som låg död där inne.
Jag minns vänterummet och rummet där han låg som om det var igår. Jag minns hur blek han var och att farmor gav honom en puss på kinden. Jag vågade aldrig röra honom.
I ca. ett år efter det kunde jag knappt gå på toa i vårat badrum, jag smög varje gång fram till badkaret för att kolla om farfar låg där.. det var något jag hade fått för mig och jag var rädd. Nu kan jag inte förstå varför, men som barn hade man så konstiga ideér för sig, möjligheten/risken att han hade legat där fanns ju inte.
